Fönsterbyte i radhusområde i Sickla, Stockholm brukar omfatta utbyte av äldre tvåglasfönster eller tidiga isolerrutor som börjar släppa värme, kärva i bågarna eller få fukt mellan glasen. I radhus från 60-, 70- och 80-tal märks behovet ofta när drag uppstår vid karmarna, utvändiga trädelar mjuknar i nederkant eller när ljud från gångstråk och trafik letar sig in trots stängda fönster.
Så genomförs fönsterbyte i radhus i Sickla, Stockholm
I sammanbyggda radhus ställs extra krav på måttagning, anslutningar och ett enhetligt uttryck mot fasaden. Därför kontrolleras först karmdjup, vägguppbyggnad, befintliga bleck och hur fönstren möter panel, tegel eller puts. Öppningsmåtten tas i flera punkter eftersom äldre karmar sällan är helt raka, och skillnader på 5 till 12 millimeter mellan överkant och underkant förekommer. Nya enheter beställs därför med rätt drevmån så att tätning, infästning och foder får plats utan att spänna konstruktionen.
Demontering och kontroll av anslutningar
När de gamla bågarna lyfts ur friläggs karmarna och infästningarna kontrolleras. I många radhus sitter äldre karmar med karmskruv kompletterad med spikbleck eller dold infästning in mot regeln. Trä som har tagit upp fukt vid underbleck eller i sidostycken byts ut lokalt innan de nya fönstren sätts på plats. Underlagen rensas, löst bruk knackas bort där fasaden är murad, och anslutningen mot vindskydd ses över så att den invändiga lufttätheten går att återställa ordentligt.
Fönster med energiglas och U-värde runt 1,0 till 1,2 väljs ofta i den här typen av hus eftersom de ger märkbar skillnad i komfort utan att karmdimensionerna blir onödigt grova. Utvändigt används normalt aluminiumbeklädd träkarm eller målad träkarm beroende på fasadens karaktär och områdets uttryck. Invändigt drevas springan med drevremsa eller mineralullsremsa i lagom densitet, därefter tätas insidan lufttätt med fog eller tejpsystem och utsidan utförs diffusionsöppen så att eventuell fukt kan vandra ut.
Detaljer som påverkar resultatet
Underbleck, sidbleck och foder gör stor skillnad både tekniskt och visuellt. Blecken anpassas med tillräckligt fall ut från fasaden och med uppvik vid gavlarna för att leda bort vatten från karmbotten. I radhuslängor där flera fasader vetter åt samma håll märks små avvikelser tydligt, så linjering mellan fönsteröppningar, spröjsindelning och kulör behöver stämma från hus till hus. Om vädringsluckor eller spaltventiler påverkas av bytet flyttas eller ersätts de så att luftomsättningen i bostaden fungerar även efter att klimatskalet blivit tätare.
Det här ingår ofta
- ✓ Måttagning av samtliga öppningar och kontroll av karmdjup
- ✓ Demontering av gamla fönster samt bortforsling av glas och karmar
- ✓ Montering, drevning, tätning och justering av nya fönsterenheter
- ✓ Nya bleck, foder och invändiga smygjusteringar där det behövs
Material
| Material | Mängd |
| 3-glasfönster | 8 st |
| Drevremsa | 55 lm |
| Fönsterbleck i lackerad plåt | 8 st |
| Foder och smygmaterial | 35 lm |
-
1
Mätning och val av utförande
Öppningarna mäts noggrant, befintlig fasaddetalj studeras och val av karmmaterial, glasuppbyggnad, kulör och beslag anpassas till radhusets uttryck. I den här fasen kontrolleras också om fönstren påverkar ventilation, barnsäkra spärrar eller utrymningsvägar.
-
2
Byte och tätning
Gamla enheter plockas ned stegvis så att väderskyddet hålls under kontroll. Nya fönster riktas in med klossning, förankras i stommen och tätas i tre nivåer med fokus på lufttäthet invändigt och fuktsäker uttorkning utåt.
-
3
Justering och avslut
Efter montering finjusteras gångjärn, spanjolett och handtag så att bågarna sluter jämnt mot tätningslisterna. Bleck, foder och smygar färdigställs, skyddsfilm tas bort och öppningsfunktion, låsning och eventuella ventiler kontrolleras en sista gång.
Liknande fönsterbyten i radhusmiljö
Vid fönsterbyte i radhus behöver varje öppning bedömas både som en egen byggdetalj och som del av en sammanhängande fasad. Det gäller särskilt i Sickla, Stockholm där radhusområden ofta har tydliga linjer i fönstersättning, bleck och kulörer. Arbetet omfattar därför mer än att bara lyfta ur gamla bågar. Anslutningar mot vägg, skydd mot slagregn och den invändiga tätheten behöver fungera tillsammans.
Monteringen sker normalt med fokus på rätt klossning, jämn drevmån och tätning som klarar rörelser mellan karm och stomme över tid. I träregelväggar kontrolleras särskilt nederstycken och sidoreglar där fuktbelastning kan ha satt spår, och i murade partier behöver infästning och fogdjup anpassas till underlaget. Om invändiga smygar påverkas byts eller byggs de om så att resultatet blir tätt och lätt att underhålla. Fönster som fungerar som utrymningsväg behöver dessutom behålla rätt öppningsmått enligt BBR.
- ✓ Kontroll av karmmått, väggdjup och befintliga bleck
- ✓ Montering av energieffektiva fönster anpassade till husets fasad
- ✓ Tätning med lufttät insida och diffusionsöppen utsida
- ✓ Anpassning av smygar, foder, ventiler och beslag
- ✓ Kontroll av öppningsfunktion, låsning och utrymningskrav enligt BBR
Står du inför ett liknande arbete?
Beskriv ditt fönsterbyte i formuläret här intill så blir det lättare att komma vidare med rätt hjälp för arbetet.